Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

söndag 26 oktober 2014

3:dje dagens vandring Santiago de Compostella

Tredje dagen bar på ännu fler upplevelser i form av natur, värme och vackra omgivningar. Efter en skön morgon och med frukost i magen, tog vi farväl av detta härliga ställe. I dalen var det konstigt nog en riktigt sval morgon för omväxlings skull, men vi hann inte långt förrän den starka värmen kom ikapp oss igen!



För första gången på vandringen började nu mina vader göra sig påminda. Inte så att jag hade svårt att gå, men det kändes att de hade fått kämpa mer än vanligt. Första delen av vår vandring var väldigt grön och lummig, för att sedan ändras till näst intill en känsla av världens ände och helt ensligt så långt ögat kunde nå!


Vi gick och gick . . .  mitt i denna tystnad ringer plötsligt min dotter på mobilen. Det kändes mycket märkligt måste jag säga, just att jag verkligen var kontaktbar mitt i detta "vakuum" av världen!


Lagom till lunch hittade vi en perfekt plats i skuggan, för att äta och vila upp oss lite! Vi hade alltid en termos med kaffe efter maten och något lite gott; man får se till att göra det bra för sig ;-)

Denna natt skulle vi återigen sova på ett ställe som härbärgerade enbart vandrare. Framåt sen eftermiddag kom vi fram till en liten vacker stad. Staden hade ett kompakt centrum där allt samsades, en liten bank, specerihandel, två restauranger, en tobaksaffär och kyrkan. Många av de här små städerna skulle inte överleva, utan pilgrimer. Det är enbart tack vare deras läge längs med pilgrimsleden, som gör att det skapas arbete för invånarna!



Det här var en betydligt större övernattnings-station för vandrare. Flera av gästerna sov i sovsalar, medans Richard och jag som vanligt hade eget rum (eftersom vi bokade i förväg). Klockan 20 var det middag för dem som ville; stället hade egen kock som lagade underbar mat! De hade till och med sitt eget vin, vilket sades vara enormt gott! Fördelen med vandring är också att man kan äta hur mycket man vill utan att tänka ;-)


5 kommentarer:

  1. Det ser ju så äventyrligt och spännande ut. Vadernas kramper kan vara lite saltbrist.. Kraaam Pia

    SvaraRadera
  2. Åh, så vackert! Inte mycket skugga på den vägen, förstår att det blev svettigt!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  3. Men så generöst härligt att få "följa med" på denna vandring. Såklart en av mina saker som står på min "Bucket list" Kul att få ta del av din
    kram

    SvaraRadera
  4. Å vad härligt ni ser ut att ha det. Kram.

    SvaraRadera
  5. Jag har en bekant som vandrat den väg du vandrar på nu och jag skulle själv vilja göra det, härligt att se bilder och läsa om din vandring.
    Kram,
    Regina

    SvaraRadera